Slutet gott...

Vi går in på det nya lunchstället och jag lockas av halloumin. Det spelar nästan ingen roll vad som ingår mer i måltiden när jag ser ordet halloumi. Det som skulle serveras "till" halloumin var idag en linssoppa med salsiccia, och det lät ju också gott så jag slog till.

Soppan kommer in och den ena i mitt sällskap kommenterar soppans färg, hon tycker att den ser lite blek ut för att vara linssoppa. Vi sitter även och söker febrilt efter dom uteblivna linserna i soppan. Den andre lunchdaten slevar fram tre stora bleka köttklumpar och konstaterar upprört att det där inte är korv. Medan dom två sitter och dividerar om huruvida det är korv eller fårtestiklar eller något annat suspekt har jag bara en enda sak i huvudet: HALLOUMIN! VAR ÄR HALLOUMIN?! Eftersom jag i sådana lägen blir en oerhört försynt person vågar jag naturligtvis inte fråga efter den, men lyckas till slut få min kollega att göra det. Det visar sig då att det vi har framför oss inte alls är någon linssoppa med salsiccia och halloumi, utan att det är en grekisk soppgryta med lammfrikadeller och myntaolja (en myntaolja som servitrisen för övrigt är hejdlöst stolt över). Servitrisen säger till slut att hon såklart kan ordna lite halloumi till oss ändå och jag kan äntligen pusta ut.

Kändishybris

Idolgänget, Morgan Alling, Rolf Lassgård och Micke Nyqvist. Jag kommer bli en kändis snart.

När jag var yngre tyckte jag otroligt mycket om potatis (det gör jag i och för sig nu också). Ibland när jag åt väldigt mycket potatis brukade mamma säga att jag kommer bli en potatis till slut.

Halloween

Vi hade satt på oss typiska söndagspromenadskläder, det vill säga ganska tråkiga och intetsägande kläder. Vi skulle ut på en liten promenad i ett söndagsdött Västerås. En Söndag i Västerås kan man lätt få för sig att det inte bor en enda människa i stan, den känslan fick jag även denna dag. Vi promenerar upp till Djäkneberget (vilket måste vara jordens fulaste namn på en plats) där vi möter två killar i 12-årsåldern. Precis när vi möter dom tittar den ena killen upp på oss, ser lite häpen ut och utbrister: "Va? Är det Halloween redan?!"

Vi begav oss i chocktilltstånd och med en gnutta sämre självförtroende hastigt från platsen.
Vi var mållösa.